Nyhetsbrev v6 2021

2020 var ett brytningsår då vi med digital teknik tvingades att bokstavligt talat distansera oss från det gamla samhället. Vi vet att pandemin påverkar vårt samhälle, företag och oss som individer. Det vi inte vet är i vilken omfattning och hur länge. Min hypotes är att det sker på fler och större sätt än vad vi tror och idag märker av – och att påverkan i de flesta fall är irreversibel.

Företagsledningar som inte ser transformationen som sker nu kan på sikt vara illa ute; en strategi som gjorde företag marknadsledande före pandemin, tappar konkurrenskraft i takt med transformationens framskridande – dess relevans utarmas stadigt. Nedan exemplifierar jag transformationen i tre sektorer.

Industrisektorn med Industri 4.0 har inneburit större processkunskap inom produktion och utveckling, snabbare agerande, mer relevant och snabbare information, kommunikation m m inom logistik, vilket gagnat dessa företag under pandemin. De har tidigt kunnat se förändringar komma, snabbt fått överblick, kunnat förstå information och agerat på densamma genom att nå ut i organisationen och till samarbetspartners. Digitaliserade företag har helt enkelt klarat av att hantera pandemikrisen bättre. Även icke-digitaliserade företag som varit snabba med att ta till sig ny teknik såsom mötesplattformarna Teams och Zoom, har klarat sig rimligt bra med distansmöten, distansförsäljning, distansövervakning, m m och kunnat fortsätta sin verksamhet nästan som vanligt. Utvecklingen kommer att fortsätta; en McKinsey-studie från i höstas visar att det är tre gånger fler företag nu än före pandemin som kan tänka sig att göra kundinteraktioner digitalt. Vi använder redan idag ”appar” för att mäta medarbetares engagemang, identifikation, lokalisering och för säkerhet. Nästa steg är som stöd i företagsutveckling, för att kunna förändras i samma snabba takt som under pandemin.
Ergo: VD i industriföretag och företag i näraliggande branscher under press såsom logistik/transport och industrinära tjänster, som är digitaliserade endast i mindre omfattning bör analysera sitt nuläge: Ifall vår marknad förändras (t ex kunders beteende och preferenser) med samma snabbhet och omfattning som den gjort för hotell, resor och upplevelser under pandemin, vad händer då med företaget?

Upplevelsesektorn som i stor omfattning innehåller resande och fysiska möten har det svårt. Om vi liksom regeringens vaccinationssamordnare (DN 210205) förutsätter att social distansering fortsätter under hela år 2021, behöver dessa företag omdefiniera sin mission och komplettera sin strategi med främst nya (digitala) komponenter. De behöver troligtvis även komplettera med andra varor och tjänster för att kunna vara relevanta i framtiden. Paradoxalt kan vi förvänta oss att det sker stor tillväxt i denna sektor framöver, främst drivet av vårt uppdämda behov av att uppleva och träffas IRL, men också av individer som upptäckt fördelar med att delta (enbart) online – ett nytt marknadssegment för såväl Vätternrundan, Jukkasjärvi ishotell och vildmarksguider. Fysiska upplevelser och platsberoende möten kommer att få dela plats med digitala möten och upplevelser. Ibland är det fysiska dominerande, ibland det digitala/distans, och ibland är de kombinerade. Här öppnas stora möjligheter för innovativa bolag. VR och AR kommer få en renässans. Vilken hotellkedja/start-up blir först med att erbjuda hotellvistelse digitalt, i hemmet?
Ergo: Företag i denna sektor är satta under press och deras finansiella styrka för att genomföra vitala förändringar kan generellt antas vara låg. Jag misstänker att transformationen kommer att ske i två steg: det första när restriktioner släpps under Q1-2 när vi konsumenter kan bli såsom ”kalvar på grönbete” dvs ett stort uppsving genom allas vårt uppdämda behov. Detta kan mycket väl hålla i sig under hela året. De mest innovativa och finansiellt starka upplevelseföretagen kommer dock att säkra upp ev pandemibakslag (och icke minst för att vara del i transformationen mot det nya) genom att tidigt addera digitala komponenter till sitt fysiska erbjudande. Därefter i steg två adderas digitala komponenter av företag inom sektorn mer generellt. De förra har därmed skaffat sig ett digitalt försprång, som mycket väl kan överträffa värdet av tidigare starka varumärken, lokaliseringar, etc.

Offentligt finansierad sektor såsom skola och hälsa/vård/omsorg, har tidigare införlivat digitala lösningar såsom ”hemtenta”, ”telemedicin” och digitala journalsystem. Digitaliseringen har dock inte slagit igenom så att den liksom för Industri 4.0 kunnat stötta transformering under pandemin. Vi kan därför förvänta oss att sektorn kommer att omstruktureras i grunden. Anledningen är de gigantiska brister som uppdagats under pandemin med frånvaro av, exempelvis:
* framförhållning/proaktivitet/förändringstålighet;
* distanspedagogik och -examination;
* helhetstänk och pålitliga strukturer;
* kapacitet i sjukvård under pandemin – som tydliggjort att administratörer och kommunikatörer inte kan leverera kärnverksamhet när den behövs som mest – under en kris.

Ett stort hopp i sektorn kan sättas till telemedicinföretag såsom Kry, med digital interaktion som norm, som skapar disruption som förnyar och förenklar. Hur ska vi annars komma ifatt inställda operationer, screening för cancer och andra välfärdssjukdomar? Krys marknadsbeteende och roll (att vara både råd- och vårdgivare med 1177 i Stockholm) kan ifrågasättas, men det banar samtidigt väg till förnyelse. Ytterligare förväntad utveckling relaterad till den offentliga sektorn är:
* Läkemedelssektorn som med genbaserad utveckling möjliggjorde snabb vaccinutveckling. Det kommer att vara startskottet för stora investeringar i utveckling av probiotika och -vaccin och andra förebyggande vårddelar;
* Ny teknologi stödjer ytterligare utveckling, pådrivna av interaktionsföretag såsom Apple, som med sin smartwatch mäter puls, hjärtflimmer och syrehalt i blodet;
* Inom undervisning kommer på-plats-pedagogiken att hamna i centrum: Varför stannar undervisning och lärande nästan av helt när skolor stängs? Behöver lärande och examination verkligen vara platsberoende? När vi ändå betraktar skolan: vad lär sig elever och studenter under de tolv (12!) år som tillbringas i grundskola och gymnasium – är det mer förvaring än utveckling? Kan ny teknologi såsom den som används inom spelbranschen, sk gamification förnya detta för tidsbesparande platsoberoende lärande?
Ergo: Om företag i IT-branschen med egen produkt enbart ska satsa på en (1) ny marknad under 2021, rekommenderar jag offentliga sektorn och någon av grenarna hälsa, vård och skola/pedagogik. Här finns stor potential (och behov!) till utveckling, och även om ni först kanske måste övertyga SKR – eftersom ni är pionjäre – kan ni med plattforms- och helhetslösningar vara den som sätter agendan för framtida hälsa, vård och skola/pedagogik.

Kontakta mig för att diskutera din/er framtida framgång!

/Urban Ljungquist (PhD)
UTMANAR-UTVECKLAR-FÖRNYAR
Strategisk rådgivare | Företagsutvecklare | Talare
Ek.dr, docent i Strategi och Innovation